Jag är så trött på sexismen. Fast jag är nog ännu tröttare på folk som missuppfattar ordets betydelse.
Såhär menar jag.
Feminism. För mig som kvinna anser jag det vara en självklarhet att vara feminist, allt annat vore att slå sig själv i ansiktet varje gång när man vaknade.
Men feminism är inte ett fult ord. Det innebär inte, nödvändigtvis, en hop med kvinnor som står och skriker att man ska krossa männen. Det innebär inte heller standardklyschorna om butch-flator som inte vill raka sig och som bränner bhn. Självklart finns det såna också, men det är inte vad som personifierar begreppet Feminist.
Jag har börjat tycka om pastell. Jag har börjat tycka om prinsess-saker och jag har alltid varit en sucker för det romantiska. Inte nog med att jag rakar mina ben, jag går i kjol, helst klänning, nästan hela tiden och har bara byxor om jag Måste.
Jag spretar med lillfingret när jag dricker och, har jag generat fått inse, så går jag som en liten ballerina. Inte på tå, det hade jag nog märkt, men med händerna ut ifrån kroppen. Det ser fruktansvärt löjligt ut, men jag gör det utan att tänka och de som har kommenterat det har ofta fortsatt med att det är sött. Vilket gör det hela okay.
Så, vad har det här med feminism att göra? Jo, för tanken, åtminstone enligt mig själv, bakom det ordet handlar inte om att kvinnor ska ha det bättre. Det handlar inte om att män ska tryckas ner som vi har blivit nedtryckta och det handlar inte om att patriarkatet äntligen ska krossas av ett starkare matrarkat!
Det handlar om respekt. Det handlar om Lika Värde. Det handlar om Jämställdhet.
Det är fina ord. Smaka på dem lite. Lika Värde. Mmm...
Det handlar, med andra ord, om att jag som kvinna får bete mig hur jäkla kvinnligt jag vill. Det handlar om att vill jag växa upp till att vara en hemmafru som inte gör annat än tar hand om barnen och bakar pajer - så ska jag få göra det. Det handlar också precis lika mycket att om jag vill jobba i byggbranschen och slita så svetten lackar varje dag - så ska jag få göra det med. Men det handlar Också om att mannen ska få jobba som murare som lyfter tungt varje dag och att det ska vara precis lika okay att han vill stanna hemma, ta hand om barnen, dammsuga några gånger i veckan och sen stå och sylta eller laga mysiga soppor.
Och att detta ska funka krävs respekt. Respekt åt Båda håll. Inte bara åt ett.
Jag var med i en feministkör en gång. Tanken, för mig, var väl egentligen att få ha en grupp att gå och diskutera sånt här med och kanske uppträda på Första Maj och liknande med lite feministiska låtar. Det kunde faktiskt vara riktigt roligt!
Jag hoppade också ur gruppen när de beslöt sig för att män inte var tillåtna. Anledningen? För att tjejerna var rädda för att bli tysta och tillbakadragna när en kille kom in i gruppen.
Vad Fan är det för tanke? Ska man gå igenom hela livet och vara tuff och självsäker och så fort en man kommer i närheten blir du en liten grå mus? Vem är det som är bakåtsträvande här egentligen?
Såhär menar jag.
Feminism. För mig som kvinna anser jag det vara en självklarhet att vara feminist, allt annat vore att slå sig själv i ansiktet varje gång när man vaknade.
Men feminism är inte ett fult ord. Det innebär inte, nödvändigtvis, en hop med kvinnor som står och skriker att man ska krossa männen. Det innebär inte heller standardklyschorna om butch-flator som inte vill raka sig och som bränner bhn. Självklart finns det såna också, men det är inte vad som personifierar begreppet Feminist.
Jag har börjat tycka om pastell. Jag har börjat tycka om prinsess-saker och jag har alltid varit en sucker för det romantiska. Inte nog med att jag rakar mina ben, jag går i kjol, helst klänning, nästan hela tiden och har bara byxor om jag Måste.
Jag spretar med lillfingret när jag dricker och, har jag generat fått inse, så går jag som en liten ballerina. Inte på tå, det hade jag nog märkt, men med händerna ut ifrån kroppen. Det ser fruktansvärt löjligt ut, men jag gör det utan att tänka och de som har kommenterat det har ofta fortsatt med att det är sött. Vilket gör det hela okay.
Det handlar om respekt. Det handlar om Lika Värde. Det handlar om Jämställdhet.
Det är fina ord. Smaka på dem lite. Lika Värde. Mmm...
Det handlar, med andra ord, om att jag som kvinna får bete mig hur jäkla kvinnligt jag vill. Det handlar om att vill jag växa upp till att vara en hemmafru som inte gör annat än tar hand om barnen och bakar pajer - så ska jag få göra det. Det handlar också precis lika mycket att om jag vill jobba i byggbranschen och slita så svetten lackar varje dag - så ska jag få göra det med. Men det handlar Också om att mannen ska få jobba som murare som lyfter tungt varje dag och att det ska vara precis lika okay att han vill stanna hemma, ta hand om barnen, dammsuga några gånger i veckan och sen stå och sylta eller laga mysiga soppor.
Och att detta ska funka krävs respekt. Respekt åt Båda håll. Inte bara åt ett.
Jag var med i en feministkör en gång. Tanken, för mig, var väl egentligen att få ha en grupp att gå och diskutera sånt här med och kanske uppträda på Första Maj och liknande med lite feministiska låtar. Det kunde faktiskt vara riktigt roligt!
Jag hoppade också ur gruppen när de beslöt sig för att män inte var tillåtna. Anledningen? För att tjejerna var rädda för att bli tysta och tillbakadragna när en kille kom in i gruppen.
Vad Fan är det för tanke? Ska man gå igenom hela livet och vara tuff och självsäker och så fort en man kommer i närheten blir du en liten grå mus? Vem är det som är bakåtsträvande här egentligen?
En annan historia är när en talesman från, jag tror det var, Ung Vänster kom hit till Billströmska innan valet för att tala om deras frågor. Det var dock Ung Vänsters frågor och hade tydligen inte helt samband med Vänsterpartiet även om jag antar att merparten handlar om samma sak.
Allt lät ganska bra innan hon kom till en punkt som handlade om att tjejer och killar ska ha olika klasser på gymnastiken i mellan- och högstadiet.
Vänta lite nu. Va'?
Så vi började puscha henne lite. Varför bara gymnastiken? Kan de inte ha olika matte, åka i olika bussar med? För är det någonting som förhindrar att sexism är det väl okunskap? Är det inte bättre att varje gång en kille försöker sätta sig över en tjej på gympan i åttan, så säger läraren till istället för att stå som ett fån i ett hörn? Att man har lektioner som talar om sexism, om feminism, om lika värde och jämställdhet?
Hon fortsatte att säga att en annan fråga handlade om att det skulle bli obligatorisk självförsvarskurser till tjejer.
"Bara tjejer?" frågade vi.
"Ja, bara tjejer. För killar behöver inte försvara sig."
Allt lät ganska bra innan hon kom till en punkt som handlade om att tjejer och killar ska ha olika klasser på gymnastiken i mellan- och högstadiet.
Vänta lite nu. Va'?
Så vi började puscha henne lite. Varför bara gymnastiken? Kan de inte ha olika matte, åka i olika bussar med? För är det någonting som förhindrar att sexism är det väl okunskap? Är det inte bättre att varje gång en kille försöker sätta sig över en tjej på gympan i åttan, så säger läraren till istället för att stå som ett fån i ett hörn? Att man har lektioner som talar om sexism, om feminism, om lika värde och jämställdhet?
Hon fortsatte att säga att en annan fråga handlade om att det skulle bli obligatorisk självförsvarskurser till tjejer.
"Bara tjejer?" frågade vi.
"Ja, bara tjejer. För killar behöver inte försvara sig."
Sant, sant... Feminist kommer alltid att vara ett fult ord i mina öron däremot och att använda termen så som folk gör så gör den bara mer klyftor. Jämställdhet skall ju gå åt båda håll, det borde finnas ett annat ord för det synd att humanist är upptaget.
SvaraRaderaJa, som -ord- kan jag förstå att det är fult. Men det är när folk glömmer Innebörden av ordet som det blir speciellt fel. Humanist borde vara den rätta termen, det håller jag med om, men det är ju det feminism handlar om. Synd att det ska gå att missuppfatta så illa, bara.
SvaraRaderaMycket sant...
SvaraRaderaOch på tal om något heelt annat, mycket trevligt att ha ännu en intressant blogg att följa! :D